Bakhelg

På min lediga fredag brukar jag städa, tvätta och fixa saker. Ibland lyckas jag träna, t.ex. simma, men jag blir bara så väldigt trött om jag tränar på morgonen, så därför behöver jag undvika det för att orka med hushållssysslorna. Det där om att man blir piggare av att träna är något av en myt, eller funkar inte på mig, för jag blir supertrött. Alltså är det bäst att jobba på hemma eller på jobbet och (eventuellt!) träna om kvällarna, för då kan jag gå och lägga mig. Nåja, i fredags blev det lite bakning. På torsdagskvällen hade jag gjort pepparkaksdeg, rejält med kryddor. Hälften av degen blev till fina kakor under fredagen. Små formar är fiffiga, de är lätta att ta upp fastän man kavlat tunt och det är mysigt att hälla upp en skål med minipepprisar till kaffet (eller glöggen). Men jag bakade också anisbröd, som mamma och svärmor alltid gör. Degen är egentligen en vanlig bulldeg som innehåller anis, ganska rejält för att få smak (ett kuvert till 5dl degvätska). Man kavlar ut degen efter jäsningen och skär ut små rektanglar som man snittar med två snitt så att de bildar E:n. Efter ytterligare jäsning kommer det roliga: Bröden friteras i kokosfett! Det blev bra med ca 150° hett fett, då räckte det att fritera en minut per sida ungefär. Man lär sig snabbt hur det fungerar, speciellt om man provsmakar... De små "grisarna" vänds i strösocker precis innan man äter dem och de är ljuvliga nyfriterade! Då är ytan frasig och innanmätet är varmt och lite segt. När de har svalnat - osockrade! - fryser man in dem och så tar man fram och tinar i mikro/ugn när det är dags att fika. Min trettonåriga dotter och hennes två kompisar kom precis hem från skolan när jag höll på som bäst att fritera. De blev mycket nöjda över att få smaka... Dessutom hade jag bakat vanliga chokladsnitt som jag "spritsade" ut med en gammal kaksprits som jag fått av mamma i somras när hon rensade ut sitt kök och hittade kartongen med den knappt använda apparaten. Det blev jättefina kakaor, minsann! Och goda. I går fortsatte jag bakhelgen med surdegen som jag satte kvällen innan. Den blev till två mäktiga men väldigt goda aprikos- och valnötsbröd med psylliumfrön. Lite nyttigt får man allt tugga i sig också! Jag bakade också några mandelmassekakor som jag penslade med mörk choklad på undersidan. Bara färdig mandelmassa blandat med äggvita, en äggvita per 200 g mandelmassa. Sedan klickade jag ut dem på plåtar och gräddade. Bra att ha om man behöver något sött till kaffet. Sedan gjorde jag en variant av min mammas goda mandelmarängkakor "Liz favoriter", där man gör små lätta kakor som läggs ihop två och två med smörkräm emellan. Jag var lat och struntade i att skålla mandeln. Och så lät jag matberedarens knivar "mala" mandeln. Jag kan knappast kalla dem Liz favoriter när de blev både grövre och mörkare i färgen (oskalade mandlar), så de får heta något i stil med "Simpla favoriter"... Men goda blev de! Därefter insåg jag att jag inte hade någon syltkaka! Ve och fasa! Matberedaren hjälpte snabbt till att göra "Syltbrysselkakor" ur den klassiska "Sju sorters kakor". Sylten var vår egna aroniasylt med vanlijsmak. Smaskens! Nu saknar jag bara några nötkakor - hittills har jag ju bara använt mandel! - och kokoskakor. Svärfar gillar dem... (och jag!). Och så blir det nog saffransbullar till helgen. Om det ryms i frysen. Lammet jag beställde kom också igår, så nu är frysen rätt knökfull! Men på ett härligt sätt...! Om mina gulliga naturelever har riktigt tur hinner jag rätta deras sista matteprov på D-kursen som avslutas till jul. På tisdag är det Nationellt Prov, så vi är alla lite spända. Då är det skönt att ägna helgen åt kakbak. Och ett besök i kyrkan på högmässan. Julens budskap får inte gå oss förbi mitt i alla förberedelser.